7 veckor i kungens kläder..

fy fan. vet inte var jag ska börja. har dragit mig för att skriva något här på jättelänge nu för att jag inte vet hur jag ska skriva det så någon förstår. har kommit till en gräns nu där jag inte bryr mig, för jag har insett att ingen kommer förstå ändå.

har nyss haft en ganska tuff vecka, varit utomhus hela veckan, vill inte skriva "sovit ute" för det vore nästan en lögn då vi knappt sovit alls under hela veckan. ätit "grönpåsar" hela veckan.. pulver i stort sätt. burit runt på en asig jävla packning. klart lumpen är en upplevelse för livet som man aldrig glömmer.. frågan är bara varför man aldrig glömmer den, är det för slitskadorna som påminner en varje morgon när man försöker vakna, är det mardrömmarna som aldrig lämnar en, är det för att man blir så jävla tjärv att man inte kan klaga på någonting i sitt liv efteråt för att man vet att man haft det så in i helvete mycket värre under ett år?

jag vet inte haha, det är för sjukt för att förklaras. tror inte någon läser denna bloggen längre ändå så känns knappt lönt att skriva. jag har blivit bortglömd här hemma haha, och jag förstår det. klandrar ingen, jag har ju glömt er också kan man säga.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Kan vara för det ända du gör är att snacka om lumpen RIKTIGT JÄVLA TRÅKIGT!!!

2009-03-14 @ 22:15:42
Postat av: gipsy

läser alltid di blogg troget. :)

2009-03-15 @ 15:13:22
URL: http://emmaforever.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0